Ja då har det skett, första rejäla kraschen. Det var meningen att jag skulle få skjuts hem men det var så fint väder att jag valde att åka hem på SBUV3,Jag var väl trött efter jobbet och tappade koncentrationen och lutade mig framåt lite väl mycket och så när jag skulle bromsa så försökte jag bara skjuta rumpan bakåt istället för att räta på mig och luta mig bakåt som man skall.

Så vad som hände istället var ju att när jag sköt rumpan bakåt så åkte överkroppen ju automatiskt neråt och det gick fortarare med resultat att jag åkte rakt ut i ett buskage. Som tur var så klarade jag mig med lite riv och blåmärken. SBUV3 klarade sig mycket bättre än mig. 

Utformningen på den är ju smart då själva underdelen aldrig går i backen vid en krasch, även om man skulle köra rakt in i något så känns den ju tillräckligt stabil för att klara det.

Jag fick dock stanna på vägen och köpa plåster, då hade det varit väldigt bra om det hade suttit en bygel eller något på SBUV3 så man hade haft möjlighet att låsa den under tiden man handlade. Den är ju "rock solid" så man borde väl kunna svetsa fast en bygel i fronten på den som man kan använda för att låsa fast den.

Nu är den ju inte så betungande att gå runt med om man bara skall göra något snabbt sådär men iallafall, det hade varit bra om man hade kunnat låsa den och även om man på något sätt hade haft möjlighet att låsa fast sadelstolpen.

Efter att ha provat SBUn på torsdagskvällen var jag taggad att köra till jobbet på fredagen. Tyvärr hände nåt längs vägen, vad förstår jag fortfarande inte riktigt. Helt plötsligt klev jag två-tre steg framåt och sadeln föll ner i marken. Det kändes som den bara dog. Aja ingen skada skedd tänkte jag, jag stod ju på benen. Tyvärr tänkte inte SBUn det, då den var helt stendöd. Bara till att traska en kilometer hem igen då och byta ut den mot en tvåhjuling utan motor. Tyvärr var nåt fel på SBUn och den gick inte ens att rulla, så det blev till att bära, i den stunden kändes den tyvärr inte så lätt.. Hur som helst så är den nu utbytt mot en ny som fungerar fint!

Så på det igen och idag tog jag mig alla 4 km till jobbet utan missöden. Det tog ju något längre tid än med vanliga cykeln. Jag vågar inte riktigt köra på i nedförsbackar och över gupp och håligheter i asfalten.
Jag funderade dock över om det räknas som en cykel och man därmed ska köra på cykelbanan och måste ha reflexer och plinga, eller om man räknas som fotgängare..?
Lite blickar som hänger kvar längre än normal får man ju. Men bäst var ju när jag skulle köra förbi säkerhetsvakterna på jobbet. 
*Vad är det där?
-En elektrisk enhjuling.
*Räknas det som en cykel?
-Jag vet faktiskt inte riktigt. Jag ville inte försöka ta den genom "vändsnurran". [Där man måste gå igenom om man GÅR in] (Helt inne i mitt tänk om jag är cyklist eller fotgängare)
*Ja, för man får ju inte ta in skateboards och sånt på området.
-Hehe, ja men då är det en cykel. =)

Ja, SBUn är ju trots allt rätt lik en skateboard...typ.. =P

Det var ju en del kollegor som undrade vad det var för nåt och helt plötsligt var det 5 st som testade cykeln i en trång korridor. De var väldigt glada och imponerade över leksaken, trots krockar med väggar, bord och kylskåp.
Vissa har ju lättare än andra att förstå hur SBUn fungerar och implementera det, men det känns ändå som alla fixar det rätt snabbt när jag säger till dem att ha kvar ena foten i backen hela tiden och bara luta sig framåt. 

Jag håller med om att fotstöden är knepiga, det kände jag direkt. Även om jag bara slagit i dem två gånger så räcker det, ont gör det. Och kollegorna lyckades också slå i dem. Dock tycker jag det största felet med dem är när man åker. Det är nåt med vinkeln på dem som jag inte gillar, jag vill nästan ha de lite framåtlutade, även om jag logiskt inser att det vore dumt. De måste vara fasta iaf om man vill styra cykeln med dem. 

Då är det måndag och idag fick det bli enhjulingen som tog mig till jobbet. Normalt tar det 9 minuter för mig att gå från dörr till dörr och då går jag i snabbt tempo. Enhjulingen tog mig dit på halva den tiden. Vägen dit består både av grus, asfalt, trottoarkanter, övergångsställen och hyffsade backar. Jag tycker att detta helt klart är ett alternativ till cykel för min del.

Jag kan känna att åkningen inte blir avslappnad. Jag känner mig lite spännd hela tiden men det kan ju släppa med tiden, vad vet jag. Det ser vi i slutet av provtiden :-) Jag upplever att man får luta cykeln en aning mycket om man inte ligger på maxfart. Likaså när man kommer mot en backe. När backen kommer så saktar farten in och man får luta mer om farten skall bibehållas, nästan mer än vad som känns ok. Därför får jag känslan att den inte skall orka men det gör den om man bara lutar mera. Som sagt detta kan ju va sånt som släpper när muskelminnet har satt sig ordentligt.

Det är i allafall väldigt roligt och jag åker alltid med ett lende på läpparna. Man är alltid iaktagen av alla som befinner sig inom synbart område, Alla småtabbar eller vingel registreras av andra direkt. Det kan ju va detta som gör att åkningen känns lite ansträngd. Jag upplevde inte detta vad jag kommer ihåg på premiärturen då det var mycket få personer som iaktog.

Nog för nu, vi får sem om nästa inlägg blir en film.

Sådär, då var batteriet tomt igen. Dagens observationer:

- Jag blir bättre och bättre på att köra, men hanterar den inte så bra som jag skulle önska. Tycker det är lite spännande att köra bland folk fortfarande.

- Det blev idag uppenbart att den saknar något: stänkskärm! De höstblöta vägarna såg till att tvättmaskinen var det enda alternativet för mina kläder vid hemkomst. Blöt upp över hela ryggen!

- SBU:n har svårt att orka hela vägen uppför lite längre uppförsbackar. Tillslut går det så långsamt att jag inte klarar att hålla balansen.

(- Som flera redan påpekat: fotstöden har en helt obegriplig design. Man lär sig snabbt att undvika dem, men det känns ändå omotiverat tanklöst i konstruktionen) 

Med Voltaren på fotknölarna och ömmande rumpa är jag en lycklig man. Nu flyter det på bra. Det tog en halvtimma mitt i natten att få till tekniken. Nu vågar jag dra på ordentligt fort och åka över fartgupp utan större problem. Fotstöden borde vara mindre kantiga och vassa. Fy helsike va ont det gör att sparka in i ett fotstöd, har provat ett antal gånger på samma fotknöl, vilken just nu har dubbla storleken... Sedan borde sadeln vara mjukare eller så är min bekväma kontorsrumpa lite för känslig :-) Men de här små problemen gör absolut ingenting, jag hoppar på min SBU och är lycklig som ett barn med sin nya leksak varje gång. Man borde fått med ett bunt med reklamblad med information om SBU V3. Gammal som ung stoppar en och frågar om hur den fungerar och var man kan provköra eller köpa en. Jag har fått utmärkelsen "världen coolaste kille" av några småkillar, en 90-årig dam som ville veta allt om hur den fungerar. Det känns speciellt att ha något så pass unikt att åka på. Imorgon skall jag köra den till jobbet för första gången. Många kollegor är nyfikna och vill testa SBU'n. Må vi slippa regn och rusk de nästkommande veckorna. För man vill bara köra och köra just nu...

Hämtade ut paketet på fredag kväll och monterade ihop enhjulingen. Inga problem!

Laddade den under lördagen och passade på att få dyngstryk i en fotbollsmatch under tiden. Hem och trösta mig med att provköra lite SBU, tänkte jag. Börjar med lite motgång dock: däcket är totaltomt vid leverans och ventilen har åkt in i fälgen. Svårt att pumpa då. Helt omöjligt faktiskt. Misshandlar ventilen lite med en polygrip under mina försök att dra ut den (jag ser ju på extraslangen att ventilen är lång och krökt egentligen) Ventilen visar sig vara väldigt tjurig och åker in igen direkt jag fått ut den det minsta. Skam den som ger sig! Jag skruvar loss hjulet, häver av däcket, kommer åt slangen och kan trycka ut ventilen helt och hållet genom hålet istället, så som den ska vara. Bara att pumpa då! (Det här verkar vara en rätt schysst konstruktion, lätt att byta slang, och jag är inte ett dugg orolig att något ska gå sönder).

Vid det här laget var det alldeles mörkt ute men jag kände att det var dags för en provtur ändå. De första försöken/turerna var jag helt otroligt dålig. Då kändes det nästan helt orimligt att det skulle gå att lära sig det här. Kanske ska tillägga att jag inte provat något som är i närheten av detta tidigare. Men inlärningskurvan visar sig vara hyfsad, efter 20 minuters träning kan jag i alla fall åka rakt fram. Nåja.

Ska träna mer idag, i dagsljus dessutom!

Svårpupmat!

Gick och hämtade ut paketet med SBU V3 på torsdags kvällen efter jobbet och satte den på laddning direkt. Monteringen var ju absolut inga problem och det var ju även med en kortare sadelstolpe som provades, men den större fick det bli. Hann inte med att åka något då det var tidig morgon som gällde för mig.

Så på morgonen lade jag den i bilen och for till jobbet extra tidigt och började öva på lagret innan någon annan hade kommit. Det tog mig väl ungefär 10 minuter innan jag kände att jag kunde åka rakt fram på ett stabilt sätt. Sedan vid frukosten så tog jag en kort sväng men då skulle givetivs alla kollegor prova också så det blev inte så mycket åka. Först så provade en kollega som har cyklat enhjuling tidigare och han bara åkte iväg som om han inte har gjort något annat. Han tyckte den var sjukt enkel att åka på och frågade direkt om specifikationerna på den och trodde till först inte på mig tills jag visade han 1hjul.se.

 På lunchen var det dags igen och då fick alla prova och det märktes tydligt att vissa bara kan det där och behöver inte så mycket övning innan dem bara åker iväg. Men alla hade roligt och man fick en viss känsla för den även om man bara "gick" med den i några minuter. Det som är lurigt är väl om man inte tar det försiktigt i början och kommer iväg för snabbt och måste sätta ner fötterna för att inte ramla så är fotfästena lite vassa, det visade sig på en del hälar.

Gick upp på lördagen tidigt då det var bra väder och tanken var att ta en långtur för att se hur länge den klarade sig på en laddning. Började på en förplanerad rutt men det visade sig vara lättare sagt en gjort, jag blev stoppad hela tiden av fotgängare och cyklister som hade tusen frågor. Det var kanske inte den smartaste rutten att åka på strandpromenaden där alla morgonpigga motionärer och pensionärer håller till. Kommentarerna haglade från "det där ser ju livsfarligt ut" till "det där är ju fusk" och "är du inte rädd att batterierna tar slut, då får du ju gå hem".

Efter den där sista kommentaren vände jag hemåt då jag var väldigt långt borta från stan. Visst tog batterierna slut innan jag hann hem men den "stannade" precis som det stod att den skulle göra och det var absolut ingen fara. Jag fick gå den sista kilometern hem men det var inga problem då SBU´n rullar på väldigt lätt. Tog en lite längre tur hem så ingen skulle se mig leda SBU´n, kunde ju blivit pinsamt.

I morse så gick jag upp och tog SBU´n ner till stan för att äta frukost, det är en del kullersten och ojämn asfalt på grund av taskiga vägreparationer men jag måste säga att SBU´n hanterade det mycket bättre än förväntat. Det blev inte alls så skumpigt som jag trodde det skulle bli. Den tar inte alls så mycket plats och den står väldigt stabilt när man lutar den mot något så att ta med den in på cafet var verkligen inga problem.

Vädret var lite ostadigt så istället för att ta en tur till gymmet för att se om den fick plats i skåpet så blev det raka vägen hem. Missade regnet med 30 sekunder, lite tur skall man ha. Ursäkta romanen.

Efter den långa väntetiden första kvällen gick jag ut och provade i mörkret-trots att det stod i användarhandboken att man inte skulle det för att det kunde vara farligt! Busigt!? Jag kunde inte vänta längre.

Ok. hur gick det då? Satte på den och fällde ut fotstöden för att börja "gå" med ett ben nere som de visade på videon. Efter ett par tre steg tröttnade jag och tog jag upp fötterna och åkte iväg. Inlärningstid=30sek :-) Kaxigt? Nej, jag har bra balans och har cyklat vanlig enhjuling sedan jag var liten så det är nog inte så konstigt.

Nu har det blivit 2 ganska långa turer och folk lägger märke till en och undrar nog vad det är. Fort går det också:-)

Hittills har jag testat asfaltsväg, grusväg och gräs. Asfalt fungerar såklart mycket bra. Motorn är kraftig och orkar bra i uppförsbackar när jag lutar mig framåt tillräckligt. Grusvägar som är hyfsat nedtrampade funkar också bra. Däcket är såpass kraftigt och brett att det rullar på bra trots alla stenar. Gräs går Ok, men det känns som om motorn tycker att det är jobbigt.

Hittills känns det kul:-) men ganska kallt eftersom jag inte behöver röra mig speciellt mycket:-s Efter en halvtimme är man ganska öm i rumpan och lite halvstel i kroppen eftersom man sitter så still. Någotsom inte känns helt bra är själva fotstöden, men jag vet inte riktigt hur de skulle kunna bli bättre och fortfarande fällas in...får klura lite på det.

Hade ingen som kunde ta kort idag så solen fick hjälpa till :-)

 

Efter att ha rusat ifrån jobbet när jag fick SMS från DHL och hämtat ut enjhjulingen så är jag äntligen igång. Först hade jag ett mindre elfel, vilket gjorde att den inte tog laddning. Men efter att ha tagit kontakt med Focus Designs support i USA (sent på kvällen när jag upptäckte problemet) och kört ett videosamtal med Skype, så hittade vi problemet. Antagligen hade en kontakt skakat loss under transporten. Så var det bara att ladda i 4 timmar till. Väntan börjande verkligen bli plågsam. På morgonen innan jobbet hann jag starta den och ta en snabb testrunda. Svårare än vad jag trodde det skulle vara. Jag var lite kaxig och trodde med min "grymma" balans skulle detta vara enkelt men insåg snabbt att det är bra att börja träna utomhus. 

På kvällen fick jag åka till macken och pumpa däcket. Det visade sig behövas. Nu funderar jag på att ge mig ut och träna(klockan är 01:27 just nu), tror inte jag klarar att vänta till morgonen. Fortsättning följer...

Hämtat ut, laddad och monterat ihop enhjulingen!

Det var inga problem att montera ihop den, som tur var, eftersom det inte fanns nån direkt montageinstruktion. Logiken sa ju vilket som var fram, testade även att vrida sadeln ett halvt varv men det kändes väldigt märkligt.

Var ju så nyfiken så jag gav mig ut i mörkret. Testade först att sitta på sadeln i hallen, med motorn igång för att få en första känsla. Sen direkt ut. Tnga konstigheter alls, vet inte vart 20-30 min inlärningstid kommer ifrån. Jag satte av långsamt framåt, två fotnedsättningar och sen körde jag utan problem. Tog nån minut innan jag fick till farten, lite läskigt att luta framåt tillräckligt. Finslipa behövs ju så klart, att vända 180° utan att sätta i foten behöver jag tex öva på.
Jag kände också att det var enklast att köra långsamt när jag stod upp på fotstöden (alltså inte satt ner i sadeln). Jag antar att det var för att balansen då hamnade i fötterna som är väldigt nära marken, istället för i höfterna vid sadeln.
Jag är nog på gränsen till för lång (174 cm, vilket väl är rätt normalt?) dock, hade gärna höjt sadeln nån cm till.

Cykeln väckte lite nyfikenhet hos folk som passerade, de undrade lite vad det var för nåt och en liten hund skällde ut enhjulingen totalt. Två grannar och en kompis kom hem under provturen, så även de testade och hade rätt lätt att förstå hur den funkade och fick till det rätt bra.

Väldigt rolig och enkel pryl! =)

Så kom min SBU V3 äntligen:-) Paketet kändes stort och tungt på min pakethållare på vägen hem, men nu är den på plats hemma hos mig. Det var lätt att förstå hur den skulle monteras och det gick också riktigt snabbt.

Cykeln måste laddas upp extra länge första gången så just nu känner jag mig som ett barn som öppnat julklappen och som måste vänta i 4 timmar innan det får börja leka:-s

Det ska bli otroligt kul och spännande att prova enhjulingen! Det jag är mest spänd över är hur balanserad den är när man eventuellt har någon väska eller matkasse med sig och hur man styr den..

De är olidligt att vänta på paketet. Ska bli mycket intressant att test den. Jag har aldrig cyklat enhjuling förut så vi får se vad det blir för inlärningstid.

Ska bli grymt skoj att testa denna variant av enhjuling och jämföra med den mer traditionella varianten. Även som några andra nämner, kolla hur mycket vatten den klarar av. Den lär ju vara ett snäpp upp från min fallfärdiga tvåhjuling i varje fall.. Can't wait!

Har hämtat och packat upp min SBU. Ville genast testa den, men ....

Enhjulingen står nu och laddar batteriet 4 timmar och därefter ska jag åka och pumpa däcket. Samma ventil som bildäck. Hoppas på  en nattlig testrunda. 

Tar troligen med den på ett kundbesök imorgon. Ska nära Turning Torso. Tar en billigare parkering 1km bort och provar SBU med kavaj och läderskor. Tur man har ryggsäck som datorväska.

Som ni förstår utgår jag från att det bara är att sätta sig och köra. Fortsättning följer redan imorgon ...

Kan inte bärga mig, det här kommer bli fantastiskt roligt. Som någon redan påtalat så hoppas jag vädret blir fantastiskt och inte regn som det var i morse. Hoppas nu bara den klarar hela sträckan till jobbet och inte batterierna tar slut tidigare på grund av det lite kallare vädret nu. Värmeslingor i sadeln fanns väl inte, kanske kommer i nästa version av SBU V3.

Det här ska bli väldigt intressant! Testkörning av SBU V3. Hoppas nu att det vackra vädret håller i sig (och att snön håller sig borta ett tag till), så kommer det här att bli ett riktigt nöje!