Nu går det undan!

Med Voltaren på fotknölarna och ömmande rumpa är jag en lycklig man. Nu flyter det på bra. Det tog en halvtimma mitt i natten att få till tekniken. Nu vågar jag dra på ordentligt fort och åka över fartgupp utan större problem. Fotstöden borde vara mindre kantiga och vassa. Fy helsike va ont det gör att sparka in i ett fotstöd, har provat ett antal gånger på samma fotknöl, vilken just nu har dubbla storleken... Sedan borde sadeln vara mjukare eller så är min bekväma kontorsrumpa lite för känslig :-) Men de här små problemen gör absolut ingenting, jag hoppar på min SBU och är lycklig som ett barn med sin nya leksak varje gång. Man borde fått med ett bunt med reklamblad med information om SBU V3. Gammal som ung stoppar en och frågar om hur den fungerar och var man kan provköra eller köpa en. Jag har fått utmärkelsen "världen coolaste kille" av några småkillar, en 90-årig dam som ville veta allt om hur den fungerar. Det känns speciellt att ha något så pass unikt att åka på. Imorgon skall jag köra den till jobbet för första gången. Många kollegor är nyfikna och vill testa SBU'n. Må vi slippa regn och rusk de nästkommande veckorna. För man vill bara köra och köra just nu...