Reflektioner

Det var intressant att testa SBUn. Det är också intressant att se hur olika vi som testade uppfattade den. Jag tror nyttan med en SBU beror oerhört mycket på förutsättningar. Dels individuella, hur enkelt det är att lära sig, men också infrastruktur - vad man har för förutsättningar för användning. För rätt person kan den säkert vara trevlig, men för mig ser jag att det är svårt att passa in den i min vardag. Den är nog kanske ytterligare tacksam att använda på vår och sommar, när vädret är bättre, dock.

Kul att ha fått testa dock!

Lite funderingar kring SBUn

Det verkar som om de andra som testar SBUn har haft betydligt lättare än vad jag har haft att lära sig åka på den. Det är trist, men jag har bett andra testa och de har inte heller lätt att lära sig. Oavsett så verkar det ju som om ni andra som testar har väldigt roligt på era SBU'er. Nästan så jag blir avundsjuk! 

 

Stilstudie

Det är många folk som tittar lite extra på en när man kommer gåendes med/åkandes på SBUn och vissa frågar vad det är och hur den funkar. Jag har då erbjudit dem att prova och de flesta nappar och testar. Jag ibland förklarar jag vad jag tycker är lättaste sättet att starta, ibland inte. Ibland visar jag också vad jag menar.

Jag tycker helt klart att det är lättast att sätta sig på SBUn, ena foten på stödet, andra på marken och blicken på nåt långt fram. Därefter lutar jag framåt, åker en bit balanserandes med "markfoten" i luften. Har jag högerfoten i marken så puttar jag inte upp mig åt vänster med foten utan försöker balansera upp det med kroppen. Först då jag har balans placerar jag foten på stödet. På detta sätt har jag lättare att ta stöd i marken med foten om jag skulle behöva, men främsta fördelen är att jag inte börjar med att förskjuta masscentrum i sidled, vilket rubbar balansen. 
Detta går ju på en bråkdelssekund nu när jag kan det såklart. Även om jag ibland åker med benet utåt och leker med balansen ibland också. =)

Vart jag ville komma var att jag tycker det är rätt intressant att studera hur alla andra gör när de testar. Majoriteten följer INTE min taktik. De plockar upp foten på fotstödet direkt och puttar dessutom åt sidan med foten, med följd att de måste sätta ner andra foten i marken. Detta händer även rätt ofta när jag berättat min taktik.Det är nog lite mer instinktivt att ta upp foten direkt. Det är rätt lika hur många som lär sig snabbt respektive långsamt eller inte alls. Jag tycker mig dock se att de som klarar de snabbare faktiskt oftast gör nåt liknande min taktik.

Jag hade med SBUn till mitt konsultkontor en gång och många testade den då. Tyvärr skedde detta inomhus i en trång, orak korridor. Det är betydligt lättare när man kan åka åt sidan om man vinglar lite, utan att köra in i väggar, soffor, hyllor osv. Hur som helst varierade talangerna även här. En kille lyckades bland annat göra två stycken burn-outs med brännmärken i golvet och skon som följd! =P En annan kille utmärkte sig dock åt andra hållet och imponerade rejält! Denna killen har cyklat enhjuling rätt mycket tidigare och det märktes direkt att han hade balansen. Han gjorde helt tvärtemot min taktik. Han satte sig, plockade upp båda fötterna på fotstöden och försökte balansera stillastående. Det gick ju såklart inte till en början, men efter nåt försök och med lite fart framåt så fixade han det. Riktigt riktigt imponerande! Jag fick en film på honom, tyvärr är den när han åker lite snabbare, men man kan ändå se hur han vrider på höfterna för balansen. Lägger upp den i ett eget inlägg.

Mysåkning:-)

Har varit ute och mysåkt en stund och filmat slalomåkning, men videoprogrammet vill inte vara med så det får bli en bild istället. Hur som helst är det lätt att köra slalom och svänga.

...vad ska jag testa nu? Försökte växla mellan att åka framlänges och baklänges, men den verkar inte gilla det...den kanske tror att jag håller på att ramla..? Det får kanske bli baklängesåkning som är nästa steg?

Hmmm....

Blev också intresserad av hur långt den verkligen går nu efter att ha läst tidigare inlägg då det blir en längre sträcka till jobbet på måndag. Drog ut nu igen med en gång för att testa efter att batteriet var fulladdat (2h anslutet till laddaren).

Direkt när jag satte igång den så började den blinka men jag har alltid trott att så skall det vara innan jag läste tidigare inlägg om detta och sedan manualen. Det verkar som att det blåa ljusskenet blinkar med långa signaler i början för att mer övergå i kortare signaler tills batteriet är helt slut. Så här har jag uppfattat att det skall vara men det var ju fel.

Det var tolv grader kallt ute den här gången och jag var ute i 42 minuter och kom 10,5km innan den gav upp och jag fick ringa för hämtning. Det var mest flack mark att åka på med endast 1 lång backe upp och ner. Topphastighet var 20,1km/h med en snittfart runt 15km/h pga. många stopp för trafik.

Besviken att den inte gör utlovade 25km/h då det är vad elcykeln får göra innan lagen säger stopp. 

Det skall ju bli varmare i morgon så om tid finnes så prövar vi en till runda med bara flack mark och rakt spår och uppvisar den samma resultat så kanske något är fel.

Allt är mätt med en garmin 910xt och appen endomondo som visar i stort sett samma resultat.

Tack till tidigare inlägg som upplyste om detta med hastighet och blinkande ljus. 

Jag börjar misstänka...

Spinner vidare på gårdagens inlägg: 

Sedan första början har jag känt mig lite dum i huvudet som inte ser någon tydlig skillnad på batteriindikatorns beteende när batteriet är fulladdat och när batteriet är tomt. Läste instruktionsboken nu (igen!) och ser att det står att den, normalt sett, ska "display a solid LED". Det är något jag inte har sett här, den här SBUn har bara uppvisat ett trögt blinkande, något som kanske hellre känns igen under kapitlet för "Low battery mode"... 

Så nu misstänker jag att det är något lite galet med mitt batteri, då jag inte heller når de utlovade 12-16 km/1-2 h åkning.

Någon annan som känner igen det här?

Lite mätningar!

Kört batteriet tomt igen. Håller 35 minuter (uppdelat på två åktillfällen den här gången) och på det kommer jag ca 8 km. Ser att specen på 1hjul.com säger:

"Distans    12 – 16km" 
"Åkning i stad: ca. 2 timmar – Fullfart: hela tiden: ca. 1 timme"

35 minuter/ 8 km känns lite för begränsat.

Har också provat mäta hastighet ett par gånger på mina åkningar, såhär ser det ut:

Som mest når jag 20,5 km/h momentant. 1hjul.se säger "Maxhastighet: 25kmh". Däremot säger focusdesigns.com "Top Speed 12.5mph (20kph)". 

Jag mäter hastigheten med Runkeeper i mobiltelefonen, vet inte hur exakt mina mätningar kan anses vara. Har inte heller mätat så mycket att jag kan påstå att jag har säker statistik på åklängd/tid/hastighet. Hur går det för er andra? Någon som når 1 timma? 12-16 km? Eller 25 km/h? Är det kanske mitt batteri som är slött? 

...och när jag ändå är igång med jämförelser mot specifikation, så säger min våg att den väger 13 kg, inte 12,2  :)

Vardagen med SBU´n

Det var väl bara en tidsfråga innan polisen stannade en på vägen till jobbet då det är rätt mörkt på morgonen och troligen ser rätt skumt ut när man kommer farande fram på en enhjuling, men jag hade ju lampa både bak och fram så det var bara att åka vidare. Det gick ju inte så fort och jag syntes ju tydligt och jag går faktiskt med den över alla övergångsställen oavsett om det kommer någon eller inte bara för att det känns bäst så.

Jag använder vanligtvis en elcykel till jobbet i normala fall och det tar cirka 20 till 25 minuter dem 9km jag har till jobbet och nu när man känner sig säkrare med SBU´n tar det cirka 30 till 35 minuter. Jag tror inte att jag kan få ner den tiden utan att tumma på säkerheten något och det är inget jag kommer försöka. Den har ju inga bromsar så korsningar och oförväntade hinder tar ju längre tid att passera då man måste planera körningen på ett annat sätt och då man inte är bombsäker på att vägen är utan hålor och bulor så får man ju ta det lite försiktigt.

Men det helt fantastiska med SBU´n är ju när man i mitt fall skall ta tåget och bussen, förr har jag alltid fått gå till stationen för att jag inte vill ställa cykeln där. Nu kör jag hela vägen upp på avsatsen och går på tåget med SBU´n. Sedan åker jag vidare på SBU´n till buss stationen den korta bit där är för att åka vidare med buss och sedan så tar jag SBU´n mot slutmålet som tidigare har tagit 15 minuter att gå och nu tar under 5 minuter att åka, sparar totalt 20 minuter ungefär. 

Nu skall man ju inte jämföra äpplen och päron då en cykel har sina uppenbara fördelar men i vissa fall som ovan så är en cykel inte möjlig utan att det kostar väldigt mycket extra för att ta den med.

Kvaliten på SBU´n känns bättre och bättre ju mer man åker på den, jag har fått skruva åt skruvarna som sitter under sadeln två gånger nu men det är allt, annars har jag bara laddat den och torkat av den lite. 

Det hade varit fint om man istället för stödhjulen som finns till den om det hade funnits ett par ben under fotstöden istället så man kan ställa den upprätt för sig själv och därmed kunna låsa den vid valfritt objekt (om det också hade funnits en låsbygel).

Ibland så har jag haft en ganska tung ryggsäck med matvaror och annat på mig när jag har åkt men jag upplever faktiskt inga större problem med det, det har inte påverkat åkningen något nämnvärt. 

Jag har testat att åka över dem flesta hinder såsom järnvägsövergångar och liknande och det går fint så länge som man gör det långsamt och sitter upprätt och avslappnat. Tricket är väl att ta hinder långsamt, iallafall i mitt fall.

Till dem som finner det svårt att finna balansen att åka rakt fram så kan man pröva att först sätta sig på den och sedan promenera med den och försöka ta längre och längre steg, en kompis gjorde på detta sätt en längre sträcka (ett par kilometer typ) tills han slutligen kunde åka med båda fötter på fotstöden. Tricket är nog att inte ha för bråttom och tro att man kan skall kunna åka direkt. Jag själv gör fortfarande fel ibland och lutar mig i kurvorna när jag vill svänga istället för att vrida höften, har klarat mig hittills men det har varit nära ett par gånger.

Önskar bara att batteriet höll längre och att det typ piper till när det är några kilometer kvar innan det är slut, det där med lampan tycker jag fungerar sådär. Sedan hade det ju inte gjort något om den var lättare, skulle man inte kunna tillverka den i något lättare material som kolfiber eller liknande som det tillverkas cyklar i nuförtiden, men det kanske är för klent.

Användningsområden?

Under testperiodens första veckor har jag åkt i stort sett varje dag. För det mesta leker jag och testar vad som går att göra och det är de klart roligaste (och farligaste) stunderna jag och enhjulingen haft tillsammans hittills.

Vid ett flertal tillfällen har jag också använt den till jobbet eller träningen och till det känns den inte optimal. Varför?

-Trafikfarlig eftersom det inte går att tvärbromsa vid en oförutsedd situation.

-Svårt att ha med sig mycket saker. Ryggsäcken lägger sig på sadeln och gör cykel mycket svårare att köra.

-Vid dålig sikt/mörker är det lätt att missa ojämnheter i underlaget och tappa balansen.

-Kallt, eftersom man sitter relativt stilla.

-Tung att bära uppför trappor och liknande.

Kört i diket

Nu har jag åkt en del på enhjulingen. Jag har använt den i stort sett varje dag till och från jobbet. En dag efter jobbet så tog jag enhjulingen ner till stan och hem igen. Det är dock bara 2 km dit men det är nedför hela vägen. På vägen hem så tog jag en en smalare gångväg hem med så pass branta uppförsbackar att jag brukar vara helt slut när jag cyklat den vägen. På vissa ställen märkte jag att det var ganska tungt men jag tycker att den klarade utmaningen galant. Jag skrev ju tidigare att jag hade haft lite problem med backar men det upplever jag är borta nu.

Jag har också haft med cykeln till sommarstugan och åkt en runda på ca 5 km. Några av de kilometer är grusväg. Jag försökte åka där körbana var åtkörd ordentligt. Denna åkning var inte lätt. Jag var helt slut efter att jag åkt här så grusväg kan jag inte rekomendera.

Jag har åkt så pass mycket att jag känner mig så avslappnad man kan vara när jag åker tycker jag. Jag känner dock att man kan inte slappna av helt. När man har åkt en lång runda så är jag en aning trött i benen. Jag känner att det kryper lite i knäna och det måste väl bero på att man är lite spänd hela tiden. Man får inte glömma att detta är just en enhjuling och inte en cykel. Att jämföra detta som jag lätt gör är inte helt rätt.

Jag känner mig ganska säker när jag kör omkring men så vid ett tillfälle så så var vägen en aning ojämn och ett tu tre så tappade jag kontrollen och lyckades inte manövrera cykeln och det brakade rätt i diket. Cykeln skall ju stänga av när man ramlar men det gjorde inte denna utan låg och snurrade på ställtet och jag fick kasta mig över den och trycka på knappen. Jag har ju försökt va extra rädd om denna så att den inte skall bli repig och hade den stängt av vid fallet så hade inte skadan blivt stor men nu repades sadeln ordentligt. Efter denna händelse har jag blivit en aning osäker när jag kör. Vi får se om det går bort efter jag har kört ett tag till.

Inte trivialt

Jag har försökt bekanta mig med SBU'n, men jag verkar inte alls kunna greppa den på samma sätt som mina med-testare här på bloggen. Jag upplever att den är extremt svår att ens åka korta sträckor på, jag har som max lyckats åka någon enstaka meter på den, och då har jag ändå försökt i ett par timmar. Och, nej, jag håller inte i sadeln :-)

Jag har erfarenhet från ett antal andra "fordon" (rullskidor, cykel, elcykel, segway och kickboard den senaste tiden) men detta är extremt mycket svårare att lära sig tycker jag. Jag kommer fortsätta försöka, men det känns som om detta är något för svårt för mig. Det känns som att hoppet mellan den nivå jag är nu, till att få den fungera som ett pendelfordon i praktiken är helt orealistiskt dock. 

Praktiskt!

Kände mig lite lat idag när jag åkte enhjuling till SATS för att träna...hur som helst måste jag säga att det är praktisk med uppfällbara fotstöd som gör den liten och nätt att låsa in i skåpet. Instämmer i och för sig i andra testares önskan om ev låsbygel eller liknande för att faktiskt våga låsa fast den i cykelstället eftersom man inte alltid har möjligheten att ta med sig den in.

Det blev en ganska lång promenad....

Trots över 100 mm regn i veckan har jag åkt enhjuling både till träning och till jobbet en gång. Ganska facinerade lagkamrater och arbetskompisar! Provkörning i korridoren på jobbet blev det förstås också. Tycker att de klarade sig ganska bra med tanke på att man inte riktigt vågar släppa på någon hastighet i en smal korridor. 

Idag begav jag mig ut på en lite längre tur. Överslagsräknde ganska optimistiskt att strömmen tidigare under veckan hållit i nästan en timma, uppdelat på några olika körningar. Nu hann jag "bara" köra ca 40 minuter, nästan 9 km innan batteriet var tomt. Och då var jag fortfarande 5 km hemifrån. Skyll mig själv för min optimism! 

Nu när jag kört rätt långt på landsväg, så känner jag ibland att jag gärna åker och lutar mig framåt för att försöka få den att gå lite snabbare. Men i övrigt åker jag rätt avslappnat, har slutat flaxa med armarna också. På väg hem idag mötte jag motvinden. Kallt! Bara att sätta armarna i kors och fortsätta åka, klarar balansen ändå.

Med nyladdat batteri och mer erfarenhet i sadeln klarar jag de backar jag inte klarade förra helgen.