Trots över 100 mm regn i veckan har jag åkt enhjuling både till träning och till jobbet en gång. Ganska facinerade lagkamrater och arbetskompisar! Provkörning i korridoren på jobbet blev det förstås också. Tycker att de klarade sig ganska bra med tanke på att man inte riktigt vågar släppa på någon hastighet i en smal korridor.
Idag begav jag mig ut på en lite längre tur. Överslagsräknde ganska optimistiskt att strömmen tidigare under veckan hållit i nästan en timma, uppdelat på några olika körningar. Nu hann jag "bara" köra ca 40 minuter, nästan 9 km innan batteriet var tomt. Och då var jag fortfarande 5 km hemifrån. Skyll mig själv för min optimism!
Nu när jag kört rätt långt på landsväg, så känner jag ibland att jag gärna åker och lutar mig framåt för att försöka få den att gå lite snabbare. Men i övrigt åker jag rätt avslappnat, har slutat flaxa med armarna också. På väg hem idag mötte jag motvinden. Kallt! Bara att sätta armarna i kors och fortsätta åka, klarar balansen ändå.
Med nyladdat batteri och mer erfarenhet i sadeln klarar jag de backar jag inte klarade förra helgen.
